Blev att jag tog en liten bloggpaus. Men nu är jag tillbaka igen. 

Och det har hänt ganska mycket saker under tiden jag tog en paus.

Det börjar när jag åker till pappa som bor i hudik, för att vara där sista dagarna innan det var dags gör mig att föda, men det blev en liten längre vistelse än vad jag väntar mig, för jag var beräknad den 19 februari, men min dotter bestämde sig för att komma ut den 1 mars istället. 

När hon väl bestämde sig för att komma så gick det så fort att jag inte han åka in till sjukhuset, mina vekar börja vid ca kl 4 på morgonen, men det var inga kraftiga verkar så tyckte inte att jag behövde åka in just då utan att jag kunde vänta lite längre tills dom blev värre, men det skulle jag inte ha gjort, för vid ca kl 5 så går jag för att kissa, och då går mitt vatten så då vaknar jag pappa och hans fru och säger att vi måste åka till sjukhuset, men vi hinner aldrig åka innan jag känner att jag måste börja krysta. 

Från att jag känner att det är dags att krysts så går det väldigt fort, var nästsn så att jag knappt hängde med själv. För hon var ute ca 5:45.

Pappas fru ser på mig att det är dags och att vi inte kommer hinna åka in till sjukhuset så hon säger till pappa att ringa efter ambulansen.

Men ambulansen hinner aldrig komma fram och hjälpa mig, utan det var pappas fru som fick förlösa min dotter. Ambulansen kom fram precis när min dotter kom ut, pappas fru hade precis fått henne i sina händer när ambulanspersonalen kom in igenom dörren.

Efter det fick vi åka in till sjukhuset med ambulansen och där fick vi stanna 1 natt.

Men jag åkte aldrig hem direkt efter sjukhuset utan jag åkte hem till pappa en stund till, så dom kunde hjälpa mig lite i början, utifall store syrran skulle bli för svartsjuk och för att det inte skulle bli allt för jobbigt för mig då. Som jag har nämt tidigare så är jag själv med barnen så min kille är i Marocko och väntar på uppehållstillstånd.

Men stanna bara någon vecka hos pappa.

Och när vi kom hem så var det dags för mig att börja skola in min största dotter på dagis.

Idag var hemma första dag utan mig på dagis. Jag trodde hon skulle bli lite ledsen när jag gick, för det brukar hon bli när jag går från henne, men hon sa inte ett ljud när jag gick utan fortsatte bara att leka.

Och det hade gått bra hela dagen sa dom till mig när jag hämta henne. 

 Jag hoppas det går så bra hela tiden.

Så jag slipper känna ont när jag lämnar henne gråtande på dagis

Min lilla älskling 

 

Min stora älskling på dagis